tisdag den 23 november 2011

God Morgon...

Igår var det den Dagen så många av oss väntat på...Den offentliga ursäkten-och ett avslut på utredningen om Vanvård..En utredning som pågått i 6 år..Ett gediget arbete har gjorts av de av Statens speciellt utsedda representanter från Socialdepartementet..

Ett stort Tack till Jan-Erik Åström,som var en av de två som intervjuade mej -och sedan krävde ut alla mina handlingar genom stadsarkivet i Göteborg.Tack vare-och på grund av oss 866 som blev intervjuade kunde vi representera den stora grupp av människor som blivit utsatta för alla tänkbara /o otänkbara övergrepp genom vår "Stulna Barndom"..

Det är en mörk historia,och när man läser de avhandlingar som gjorts,så är ett faktum att det inte skiljer sej nämnvärt från de olika personer som deltagit.Det är i princip samma våld som går som en röd tråd igenom hela rapporteringen...
Allt från stryk,isolering,tunga arbetsbördor,sexuella övergrepp,straff,m.m-m.m..Det är skrämmande!!!!

Att som ett oskyddat barn slängas runt bland barnhem,flickhem.fosterhem...det är något jag inte önskar min värsta fiende..Det sätter såna grymma spår,och de som inte orkade gå vidare,ja de ligger under mullen,och fick aldrig uppleva upprättelsen eller höra ursäkten--eller att befrias från all skam och alla skuldkänslor...Måtte detta bli en lärdom i framtiden--

Manifestationen var ganska väl genomförd framförallt av av  Riskdagens talman Per Westerberg,han klargjorde utan omsvep att detta var en "skam i Svensk historia där samhället helt och hållet stod som förövare"!!!
Likaså Mark Levengood  gjorde ett intryck som bara han kan i sammanhang som rör orättvisor främst mot barn...Viveca Lärn läste upp en dikt som berörde djupt,Adolf Fredriks flickkör sjöng "var inte rädd för mörkret"och "vi är som blommor"det var känsligt...

Vad däremot vår Drottning gjorde där känns oklart..att bara sitta som åhörare ..tja,det kunde väl kanske kvittat...

Man kan säga att jag igår tog av mej mina arbetskläder från lagården..duschade och bytte om till rena kläder...Men samtidigt kommer ärren alltid att följa med tyvärr..de bleknar..men de finns där..

Fick besök av en väninna igår som hade med sej två så fina blommor,och en tårta.Jag blev så varm i hjärtat..det finns människor som ännu har ett varmt hjärta..som deltar-utan förbehåll...Tack...


Idag ska jag börja en ny dag med att smälta gårdagen....Skänka en tanke till mina medsystrar och bröder...bara ta det lugnt och njuta av den inre friheten...släppa de kedjor som hållit mej bunden de senaste 49 åren....

Ha en underbart fin dag därute...När det är som mörkast-syns ljuset som allra bäst.....

b



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0